Spännande fredag bland kaffeplantor

I fredags åkte jag och Pontiano ut till fyra av familjerna i odlingsprojektet vilket var väldigt spännande. Vi träffade bland annat Achilies som är ensamstående pappa till sex barn som är i början av projektet. Han har precis huggit ner träd på marken där odlingen ska vara och ska nu rensa bort allt ogräs. Förhoppningsvis har han 100 kaffeplantor inom en månad. Alla familjer får 100 kaffeplantor till en början och går det bra får de 100 kaffeplantor till. Kaffeplantor den växt som genererar mest pengar och är en växt som kan leva upp till 25 år om man sköter den rätt vilket är ett steg närmre självförsörjande för familjerna. Om en familj på sex personer har 300 kaffebuskar är det i princip självförsörjande, detta tillsammans med andra grödor som de kan äta. 

Vi träffade även Tolfina som tar hand om sina fyra barnbarn eftersom deras föräldrar har gått bort. Hon fick 100 plantor för ett par månader sen och trots att det har varit ordentligt torrt den senaste månaden har hon lyckats hålla nästan alla vid liv. Detta är väldigt bra enligt Pontiano som kan väldigt mycket om odling. Fantastiskt bra jobbat av en ensamstående mormor! 

Det är otroligt givande att få åka runt med Pontiano som kan så mycket, jag känner att jag lär mig en massa nytt varje gång vi ses. 

Här har vi en kaffebuske, de gröna bären blir röda och sen svart och då där det dags att plocka av dem

Achilees och hans mark där det snart ska planteras hundra kaffeplantor

Tolfina och en av sina kaffeplantor, runt om växer det bönor

Tolfina och delar av hennes familj framför deras hus

Tolfinas söta barnbarn

Besök på Light Angel School

Igår åkte jag ut till farmen och mötte upp Pontiano för att besöka Light Angel School. När vi kom stod hela skolan samlade och vi fick sätta oss ner och sedan njuta av sång och dans från eleverna. Ett sådant varmt välkomnade har jag aldrig fått! Jag fick en rundtur på skolan och kikade in och hälsade på alla klasser i deras klassrum. Jag fick även se canteenen som UCC har hjälpt till att bygga upp, den är inte riktigt klar än en jag hoppas att jag får se det färdiga resultatet innan jag åker hem. UCC's mål med White Angel School är att den ska vara självförsörjande, för att nå målet har skolan har bland annat en ugn som används till brödbakning som sedan ska säljas i canteenen. Skolan består idag av ca 160 elever från förskolan till sjunde klass och av dem är det enbart 1/3 som kan betala skolavgiften. Endel av eleverna betala skolavgiften med annat än pengar, exempelvis grödor de odlar hemma. 

De äldsta eleverna dansade för oss

Ett av klassrummen 

Preschool-klassrummet

Nyfödda killingar från geten som skolan äger

Helg i Masaka

Igår packade jag och tre av de danska volontärerna varsin väska full med kläder, leksaker, pennor och papper och gick fem minuter från vårt hus till ett fattigt område här i Masaka. Väl där frågade vi föräldrar om vi fick ge deras barn lite presenter och den lyckan vi såg i både barn och föräldrars ögon var underbar att se!

Soppköksdag

Idag är det tisdag vilket innebär volontärmöte och soppköksdag. Dagen startade hos Ruth och Carsten som bjöd på frukost samtidigt som vi planerade veckan. Efter mötet började jag min resa mot Kamuzinda Farm som Pontianos farm heter. Resan dit börjar med att ta en boda boda (motorcykeltaxi) till taxiparken där jag sedan byter till en taxi som tar mig till byn Bukumda där jag byter boda boda igen som jag åker fram till farmen. Det tar ungefär en timme att ta sig ut till farmen. Det är även en upplevelse att åka boda boda den sista biten då det sker på en ganska guppig grusväg och ofta åker man 3 på samma motorcykel. Trots dåliga vägar, fullproppad motorcykel utan skyddskläder känns det ändå ganska tryggt, oftast kör de lugnt och säkert. Jag har även fått låna en hjälm av Pontiano vilket är väldigt ovanligt att man använder här.

Väl på farmen besökte jag köket där de förberedde dagens måltid. Idag bestod den av matoke (ångad matbanan), stekt fläskkött (från en gris som de fött upp på farmen), bönor och stekt kål. De lagar maten över öppen eld och lagar mat till 50 personer. Klockan ett började gästerna att anlända. Vanligtvis kommer det 12 äldre män och kvinnor med sina barnbarn och även barn från den närliggande skolan. Idag kom det inte alls så många då det har regnat i helgen så många var hemma och arbetade med deras odlingar. Det kom fyra äldre och 10-15 barn som var väldigt glada över att det serverades matoke och fläskkött. Många av besökarna har med sig en liten hink med lock så de kan ta med mat hem till sjuka familjemedlemmar. I dagsläget serverar de mat en gång i veckan, de serverade mat två gånger i veckan bara för ett tag sedan men matpriserna har stigit i Uganda så nu serverar de lite mer mat en gång i veckan istället. Pontianos fru Rogers var med mig hela tiden och översatte och berättade historien bakom soppköket. Gamla människor i Uganda har det riktigt tufft, de har ingen inkomst och är ofta så pass gamla att de inte orkar att odla. Rogers berättade att många av dem har hiv och för att medicinen ska fungera måste de äta ordentligt vilket blir svårt när de inte kan odla. Därför är soppköket otroligt viktigt för många av dem.

Det har varit en fantastisk dag med härligt väder och spännande besök!

Pontiano och Rogers mysiga hus och trädgård

Köket där maten tillagas 

Några av gästerna 

Välkommen till UCC's dagbok

Hej och välkomna till Uganda Child Care Sweden's dagbok!

Jag tänkte att jag skulle presentera mig själv lite snabbt. Jag heter Ida Ahlnér och jag är UCC's volontär tre månader framåt. Jag kom till Uganda och Masaka i onsdags förra veckan och har precis kommit igång med arbetet. Jag är 26 år gammal och kommer ifrån Jönköping och är nyexaminerad maskiningenjör. Här i Uganda kommer jag jobba mycket tillsammans med Pontiano som jobbat för UCC en längre tid. Jag kommer att vara involverad i odlingsprojektet, skolprojektet och soppköket. Förhoppningen är att besöka familjerna i odlingsprojektet i veckan och även Light Angel School. På tisdag är det dags för soppköket så ni kommer att få en uppdatering från det i veckan också. Det är jättespännande att vara här och jag är väldigt tacksam att jag har fått möjligheten att åka. Jag tror jag kommer lära mig så mycket och komma hem med en massa nya och bra erfarenheter. Jag ska försöka uppdatera här så ofta jag kan så ni kan följa mitt och UCC's arbete.